Dag 37. 12 km.

21 juli. Nybostrand- Kåseberga.

Snabbgröt. Sandstrandsfrukost.

Lättsam paddling innan vinden 6-8 m/s kom emot mig. Inget som brukar bekymra mig. Kroppen ville inte. Det gick trögt. Paddlade utmed Kåsebergaåsen, den branta klinten som mest består av sand, grus och block. Kåsehuvud sluttar ner mot sjön. Vackert se allt i sin helhet på avstånd från sjön. 

Fiskmåltid i Kåseberga hamn. Imorgon utlovades motvind upp till 13 m/s och regn. Jag bestämde mig för att stanna och återhämta mig. Kajaken låg säkert på slipen. Men var kan jag tälta? Stranden var geggigt av släke. Hela området var naturreservat. Hittade ett hus som såg ut att vara privatbostad med en liten gräsplätt. Resten av husen var butiker och restauranger. 

Knackade på och mötte Kalle. Han var vänligt inställd till att jag campade på hans lilla tomt mitt i smeten bland alla vandrande turister. 

Medan jag fixade vid kajaken kom en man förbi och var nyfiken på var jag paddlat. Trevligt glatt samtal. Det visade sig att han tillhörde besättningen på den enda motorbåten som låg i hamnen. Efter ett tag kom han tillbaka och bjöd in mig på ett glas.

Men så trevligt! Kände mig som en lyxprimadonna i den vitklädda akterliga soffan med ett kristallglas i handen. Njöt av dryck, samtal med besättningen Torbjörn, italienska kaptenen Michele och hans skånska flickvän Mica. Tack trevliga vänner för inbjudan och samtal. Gillar när folk är spontana och generösa. Det öppnar upp till så mycket mer.

Klinten i Kåseberga. Första gången jag ser kossor springa ner för en brant till havet för att dricka saltvatten.

Från kajaksittbrunn till mjuk soffa i tjusig båt. Besättning Mica och Michele  Torbjörn var fotograf. Ägaren är amerikan därav flaggan.

Den tjusiga motorbåten på väg till Danmark. Längst ner i högra hörnet ligger min lilla båt på slipen.